essensen (och vi seglade på det hav som vi aldrig trodde vi skulle nå)
vi håller varandra i händerna
och sedan
sedan
sedan dör vi
och plötsligt är allting så vackert
och för första och sista gången
så vågar jag älska dig
jag har varit rädd för dig
jag har varit rädd för din reaktion
men nu när världen går under
och nu när allting faller samman
endast då vågar jag älska dig
jag önskar bara att jag hade sett dig tidigare
spenderat mer tid i ditt sällskap
jag önskar att jag kunde glömma alla ogjorda saker
men nu är du här alldeles sårbar
och så är även jag
båda två gråter men vad spelar det för roll
det är inte tårar av sorg
utan snarare tårar av vördnad inför skönheten
vi far iväg till det som är vackert
och äntligen kan vi dö till musiken som gör allt vackert
jag viskar något till dig
och du viskar något tillbaka
detta band vi har knutit kan inte brytas av ens döden
snart ska vi simma i evigheten och bada i ljus
du och jag är inte rädda för döden
med det starkaste bandet av gemenskap knutet
så kan inte döden nå oss med sitt kalla grepp
vi seglar på evighetens ocean
utan åror
utan vind
vi seglar igenom hela universum
med endast vår vilja och vår tillgivenhet
det är det här jag alltid talade om
det här är vad jag alltid drömde om
nu är det sant och verkligheten ligger långt bakom oss
nu kan inga illvilliga tankar skada oss
jag hör begynnelsens musik inom mig
för du vet väl att någonstans så börjar allting om
och vi skapar världen
precis som kreativiteten och konstnären
precis som kaos och order
den ene kan inte existera utan den andre
essensen min älskade
essensen
det absolut vackraste ord jag vet
lilla lilla kreativitetet
jag som gör dig hel
du som gör mig hel
tillsammans
bara tillsammans
bara du och jag
min lilla
lilla fina
verkligheten är inte redo för oss
(och ur hans tillgivenhet för sin motpart så skapade han henne och hon skapade honom och tillsammans skapade de världen)
och allt var så
allt var så vackert
och allting
allting var så fulländat
och sedan
sedan
sedan dör vi
och plötsligt är allting så vackert
och för första och sista gången
så vågar jag älska dig
jag har varit rädd för dig
jag har varit rädd för din reaktion
men nu när världen går under
och nu när allting faller samman
endast då vågar jag älska dig
jag önskar bara att jag hade sett dig tidigare
spenderat mer tid i ditt sällskap
jag önskar att jag kunde glömma alla ogjorda saker
men nu är du här alldeles sårbar
och så är även jag
båda två gråter men vad spelar det för roll
det är inte tårar av sorg
utan snarare tårar av vördnad inför skönheten
vi far iväg till det som är vackert
och äntligen kan vi dö till musiken som gör allt vackert
jag viskar något till dig
och du viskar något tillbaka
detta band vi har knutit kan inte brytas av ens döden
snart ska vi simma i evigheten och bada i ljus
du och jag är inte rädda för döden
med det starkaste bandet av gemenskap knutet
så kan inte döden nå oss med sitt kalla grepp
vi seglar på evighetens ocean
utan åror
utan vind
vi seglar igenom hela universum
med endast vår vilja och vår tillgivenhet
det är det här jag alltid talade om
det här är vad jag alltid drömde om
nu är det sant och verkligheten ligger långt bakom oss
nu kan inga illvilliga tankar skada oss
jag hör begynnelsens musik inom mig
för du vet väl att någonstans så börjar allting om
och vi skapar världen
precis som kreativiteten och konstnären
precis som kaos och order
den ene kan inte existera utan den andre
essensen min älskade
essensen
det absolut vackraste ord jag vet
lilla lilla kreativitetet
jag som gör dig hel
du som gör mig hel
tillsammans
bara tillsammans
bara du och jag
min lilla
lilla fina
verkligheten är inte redo för oss
(och ur hans tillgivenhet för sin motpart så skapade han henne och hon skapade honom och tillsammans skapade de världen)
och allt var så
allt var så vackert
och allting
allting var så fulländat
Kommentarer
Trackback
