vilken funktion

jag har sett dig falla sönder

och
på så många sätt älskar jag det

jag ser hur dina linjer bryts
hur dina färger sakta försvinner

jag kan urskilja hur dina tankar löses upp
och hur dina känslor bleknar bort

förstår du inte hur svag du är
så liten
meningslös

du kan aldrig bli en människa igen
hör du det
du kan aldrig bli en människa igen
ingen kommer respektera dig
ingen kommer acceptera dig

försvinn
vi vill inte känna din närvaro




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0