eroidwkf
så förutsägbart, ALLT GÅR ATT SAMMANKOPPLAS TILL SAMMA KONTRASTLIKGILTIGHET
kiiiiiii (ja jag såg någonting som jag glömde att jag faktiskt såg)
kiiiiiii (ja jag såg någonting som jag glömde att jag faktiskt såg)
ser du mig?
"Jag älskar inte dig," sa jag.
"Jag vet," sa du.
(en känsla av besvikelse, inget mer)
(är det insikten?)
(eller är det något annat?)
(omfamna ångesten?)
(jag vet inte vilka som tittar)
"Jag vet," sa du.
(en känsla av besvikelse, inget mer)
(är det insikten?)
(eller är det något annat?)
(omfamna ångesten?)
(jag vet inte vilka som tittar)
flyg iväg äckliga fluga, försvinn härifrån!
jag ser en fluga
där är den
jag äter min måltid
men där är en fluga
försvinn ifrån min mat fluga
flyg din väg
flyg iväg äckliga fluga
sluta spring på min mat
skaffa din egen mat
jag viftar med handen
bort fluga
försvinn
plötsligt svänger världen till
jag faller ut ur min kropp
min syn vidgas
jag ser tusen bilder framför mig
och jag kan fluga
en röst viskar till mig
"nu är det du som är en äcklig fluga
flyg iväg äckliga fluga
här vill vi inte ha dig"
jag börjar flyga iväg
alldeles gråtande
alldeles rädd
nu är jag inte mer
än en ful äcklig fluga
flyg iväg äckliga fluga
orden ekar i mina flugöron
jag vill inte längre
jag landar högt upp på en kant någonstans
och tittar ned på det som var min kropp
huvudet ligger rakt i det som var min mat
ansiktet pressas mot pastan som jag lagade
mmh det var så god mat
jag hann ju inte äta färdigt
så låt mig få smaka en bit god pasta
jag flyger ned mot pastan
även om jag är ful och äcklig så låt mig äta
låt mig få smaka en bit
men när jag landar på maten
så ser jag ur mina tusen ögon
en hand falla mot mig
jag kastar mig bakåt
upp i luften
och undviker dödens famn
där ser jag en människa
och människan säger
"en äcklig fluga den ska dö!"
och jag ber och bönar
om att få leva
jag vill ju bara smaka en bit pasta
men människan beväpnar sig med en tidning
och viftar åt alla olika håll
jag skriker åt människan
att sluta vifta sådär vårdslöst
"du kan ju döda mig!" skriker jag
men människan hör ingen röst ifrån mig
bara ett tonlöst och evigt surr
så jag flyger upp igen
och sätter mig på kanten högt upp
jag ser andra människor komma
och de diskuterar den äckliga flugans ankomst
jag försöker skrika att jag är jag
men de bara pekar på mig och muttrar
"kan ingen döda den äckliga flugan!"
"den hör inte hemma här!"
"den är en oönskad gäst som förstör för oss!"
men du då lilla människa
som i livet alltid är en oönskad gäst
jag sitter kvar och väntar på att det blir tyst
på kanten sitter jag månader i sträck
aldrig går människorna iväg
aldrig ett tecken till flykt
mina ben är svaga och jag orkar inte snart
en sista flygtur innan jag måste ha mat
utan att bry mig om de andra
så faller jag ned och landar i pastan
det ligger en ruttnande människa med ansiktet i maten
men jag bryr mig inte om det
jag behöver bara en liten bit
på pastan så frossar jag och det är en fest
men plötsligt ser jag hur jag fångas i ett glas
en liten människa kanske några år
tittar på mig igenom glaset och skrattar väl
"vad sa du nudå! äckliga fluga!
jag ska plåga dig till döds!"
den lille människan öppnar glaset
och jag försöker flyga ut
men då faller vatten över mig
och mina vingar blir bruklösa
jag faller på rygg och ser människans blick
jag ropar på hjälp men ingen hör
han rycker loss mina ben
ett efter ett
jag skriker av smärtan
men ingen kommer till min nöd
efter mina ben slitar han av mina vingar
jag skriker efter nåd
men allt han hör är surr
när jag tror att min död ska komma
så tänds en låga ur ett rör
som han sakta mot mig för
elden den brinner och allt jag ser är vitt
ett sista surr sen blir allt svart
där är den
jag äter min måltid
men där är en fluga
försvinn ifrån min mat fluga
flyg din väg
flyg iväg äckliga fluga
sluta spring på min mat
skaffa din egen mat
jag viftar med handen
bort fluga
försvinn
plötsligt svänger världen till
jag faller ut ur min kropp
min syn vidgas
jag ser tusen bilder framför mig
och jag kan fluga
en röst viskar till mig
"nu är det du som är en äcklig fluga
flyg iväg äckliga fluga
här vill vi inte ha dig"
jag börjar flyga iväg
alldeles gråtande
alldeles rädd
nu är jag inte mer
än en ful äcklig fluga
flyg iväg äckliga fluga
orden ekar i mina flugöron
jag vill inte längre
jag landar högt upp på en kant någonstans
och tittar ned på det som var min kropp
huvudet ligger rakt i det som var min mat
ansiktet pressas mot pastan som jag lagade
mmh det var så god mat
jag hann ju inte äta färdigt
så låt mig få smaka en bit god pasta
jag flyger ned mot pastan
även om jag är ful och äcklig så låt mig äta
låt mig få smaka en bit
men när jag landar på maten
så ser jag ur mina tusen ögon
en hand falla mot mig
jag kastar mig bakåt
upp i luften
och undviker dödens famn
där ser jag en människa
och människan säger
"en äcklig fluga den ska dö!"
och jag ber och bönar
om att få leva
jag vill ju bara smaka en bit pasta
men människan beväpnar sig med en tidning
och viftar åt alla olika håll
jag skriker åt människan
att sluta vifta sådär vårdslöst
"du kan ju döda mig!" skriker jag
men människan hör ingen röst ifrån mig
bara ett tonlöst och evigt surr
så jag flyger upp igen
och sätter mig på kanten högt upp
jag ser andra människor komma
och de diskuterar den äckliga flugans ankomst
jag försöker skrika att jag är jag
men de bara pekar på mig och muttrar
"kan ingen döda den äckliga flugan!"
"den hör inte hemma här!"
"den är en oönskad gäst som förstör för oss!"
men du då lilla människa
som i livet alltid är en oönskad gäst
jag sitter kvar och väntar på att det blir tyst
på kanten sitter jag månader i sträck
aldrig går människorna iväg
aldrig ett tecken till flykt
mina ben är svaga och jag orkar inte snart
en sista flygtur innan jag måste ha mat
utan att bry mig om de andra
så faller jag ned och landar i pastan
det ligger en ruttnande människa med ansiktet i maten
men jag bryr mig inte om det
jag behöver bara en liten bit
på pastan så frossar jag och det är en fest
men plötsligt ser jag hur jag fångas i ett glas
en liten människa kanske några år
tittar på mig igenom glaset och skrattar väl
"vad sa du nudå! äckliga fluga!
jag ska plåga dig till döds!"
den lille människan öppnar glaset
och jag försöker flyga ut
men då faller vatten över mig
och mina vingar blir bruklösa
jag faller på rygg och ser människans blick
jag ropar på hjälp men ingen hör
han rycker loss mina ben
ett efter ett
jag skriker av smärtan
men ingen kommer till min nöd
efter mina ben slitar han av mina vingar
jag skriker efter nåd
men allt han hör är surr
när jag tror att min död ska komma
så tänds en låga ur ett rör
som han sakta mot mig för
elden den brinner och allt jag ser är vitt
ett sista surr sen blir allt svart
extaligera
ibland beundrar jag dig
ibland nedvärderar jag dig
ibland tänker jag på dig
ibland tänker jag inte på dig
ibland vill jag bli sedd av dig
ibland ignorerar jag dig
kom till sans
(svajande)
som om
som om jag brydde mig
ja
som om
(förstör mig inte såhär)
ibland låtsas jag att det är riktat åt mig
och det känns så fruktansvärt träffande
och allting stämmer
allting är relevant
allting
men tänk om det inte alls handlar om mig
eller dig
tänk om det handlar om en människa
som vi aldrig träffat eller sett
tänk om de ljög för oss
tänk om det inte alls
handlade om oss
tänk om ingenting stämde
haha
är du rädd
jag är också rädd
tänk om allt vi någonsin har trott på
tänk om det är fel
tänk om allt vi någonsin hoppats på
tänk om det inte går
tänk om
ja
(alternativ avrättning, 3 sekunder)
om ändå
om
.........................................
...
..
.
ibland nedvärderar jag dig
ibland tänker jag på dig
ibland tänker jag inte på dig
ibland vill jag bli sedd av dig
ibland ignorerar jag dig
kom till sans
(svajande)
som om
som om jag brydde mig
ja
som om
(förstör mig inte såhär)
ibland låtsas jag att det är riktat åt mig
och det känns så fruktansvärt träffande
och allting stämmer
allting är relevant
allting
men tänk om det inte alls handlar om mig
eller dig
tänk om det handlar om en människa
som vi aldrig träffat eller sett
tänk om de ljög för oss
tänk om det inte alls
handlade om oss
tänk om ingenting stämde
haha
är du rädd
jag är också rädd
tänk om allt vi någonsin har trott på
tänk om det är fel
tänk om allt vi någonsin hoppats på
tänk om det inte går
tänk om
ja
(alternativ avrättning, 3 sekunder)
om ändå
om
.........................................
...
..
.
det här är inte riktat till dig
- Vad?
- Få henne att tvivla på sig själv och sin egen förmåga.
- Men det skulle ju göra mig till en ond människa?
- Du är redan en ond människa.
- Nej, du har fel, jag har fortfarande kvar min moral.
- Få henne att tvivla på sig själv. Skapa förvirring.
- Hur?
- Du gör det redan.
(?????????????????????????)
- Få henne att tvivla på sig själv och sin egen förmåga.
- Men det skulle ju göra mig till en ond människa?
- Du är redan en ond människa.
- Nej, du har fel, jag har fortfarande kvar min moral.
- Få henne att tvivla på sig själv. Skapa förvirring.
- Hur?
- Du gör det redan.
(?????????????????????????)
förlåt jag vet inte
en maktbalans som svajar
en blick som undviker mig
en ficklampa utan batteri
ett mörkt rum med för mycket värme
ett träd på en äng under bokstäver
en tanke om gemenskap
men mer som en flykt
jaga jaga jaga
ett löfte om gemenskap
en framtidsvision
en kniv tryckt mot strupen
röster som skriker olika saker
ett löfte om mental inkapacitet
sluta sluta sluta
tänder som gnisslar
en glas faller i golvet
tusen bitar skär in i fötterna
en gardin som brinner
röken skymmer sikten
göm dig göm dig göm dig
ett ansikte utan medkänsla
en löfte om samhörighet
en citronfjäril flyger ensam
vid en nedbränd sommaräng
doften av en verklighetsuppfattning
leendet av en oskyldig flicka
vars syften var av ädlare grad
här här här nu
en hand som faller mot en mjuk kind
en man på gatan med sitt dragspel
ögon som sakta sluts
vätska som pressas fram ifrån en dold plats
spänningar i kroppen
två människor kastar sina huvuden bakåt
lukten av fallande blommor
en man med en randig kavaj
lust lust lust har
(förlåt jag vet inte)
(jag vet ingenting längre)
(jag har fortfarande så mycket att säga)
(varför tystnaden?)
HALLÅ KAN DU INTE HÖRA MIG DET ÄR SÅ TYST INOM MIG
HALLÅ
HALLÅ
HALLÅ
en blick som undviker mig
en ficklampa utan batteri
ett mörkt rum med för mycket värme
ett träd på en äng under bokstäver
en tanke om gemenskap
men mer som en flykt
jaga jaga jaga
ett löfte om gemenskap
en framtidsvision
en kniv tryckt mot strupen
röster som skriker olika saker
ett löfte om mental inkapacitet
sluta sluta sluta
tänder som gnisslar
en glas faller i golvet
tusen bitar skär in i fötterna
en gardin som brinner
röken skymmer sikten
göm dig göm dig göm dig
ett ansikte utan medkänsla
en löfte om samhörighet
en citronfjäril flyger ensam
vid en nedbränd sommaräng
doften av en verklighetsuppfattning
leendet av en oskyldig flicka
vars syften var av ädlare grad
här här här nu
en hand som faller mot en mjuk kind
en man på gatan med sitt dragspel
ögon som sakta sluts
vätska som pressas fram ifrån en dold plats
spänningar i kroppen
två människor kastar sina huvuden bakåt
lukten av fallande blommor
en man med en randig kavaj
lust lust lust har
(förlåt jag vet inte)
(jag vet ingenting längre)
(jag har fortfarande så mycket att säga)
(varför tystnaden?)
HALLÅ KAN DU INTE HÖRA MIG DET ÄR SÅ TYST INOM MIG
HALLÅ
HALLÅ
HALLÅ
molnformationer
fanns du någonsin någon slags trygghet i vad jag sa?
eller var det bara någonting jag kände
någonting som jag hittade på
jag påstår inte att jag är en ensam människa
bara en människa som ofta tänker på hur det är att vara ensam
jag tror det är skillnad mellan att vara ensam och tanken på att vara ensam
ja det är så
hihi
nu tänker jag försöka sluta tänka på dig
även fast jag saknar dig
(tillbakablick)
(att sakna är att se tillbaka)
(det går inte att se någonting annat)
(framtiden är dimma, bara en massa dimma)
vi hade aldrig något
fast det lät annorlunda då
FÖR DU MINNS VÄL VAD DU SA TILL MIG OCH JAG TYCKTE ATT DE ORDEN VAR SÅ FRUKTANSVÄRT TRÄFFANDE
(det spelar ingen roll)
ja
det spelar ingen roll
(roll roll roll roll)
eller var det bara någonting jag kände
någonting som jag hittade på
jag påstår inte att jag är en ensam människa
bara en människa som ofta tänker på hur det är att vara ensam
jag tror det är skillnad mellan att vara ensam och tanken på att vara ensam
ja det är så
hihi
nu tänker jag försöka sluta tänka på dig
även fast jag saknar dig
(tillbakablick)
(att sakna är att se tillbaka)
(det går inte att se någonting annat)
(framtiden är dimma, bara en massa dimma)
vi hade aldrig något
fast det lät annorlunda då
FÖR DU MINNS VÄL VAD DU SA TILL MIG OCH JAG TYCKTE ATT DE ORDEN VAR SÅ FRUKTANSVÄRT TRÄFFANDE
(det spelar ingen roll)
ja
det spelar ingen roll
(roll roll roll roll)
tankeprocessen
känner du hur det förändras igen
någonting måste förändras
fast ändå bli detsamma
budskapet ändras igen
igen och igen och igen
fast jag önskar inte att det hade skett tidigare
ödet ville att det skulle inträffa nu
den första av många
ja
det ska bli den första av många
men jag tänker inte överge det som jag håller kärast
budskapet förändras inte
det kommer vara detsamma
men utseendet behöver förändras
det behövs någonting som reflekterar processen av hur en tanke skapas
tidigare fanns det många frågor
så många frågor
här finns det ännu fler
men på ett annat sätt
varje år förändras det
det går inte att undvika
det är kravet på någonting nytt
även fast det kanske fortfarande är detsamma
dock så har det varit förändringarna som styrt kravet på någonting nytt
processen att förändras kan gå så fort
den tankeprocessen är samtidigt otroligt lång
här finns ingenting som är färdigt
här kommer aldrig någonting att bli färdigt
det här är en process av tankar
utan något mål eller någon inriktning i livet
jag förblir en skugga av den sanna Konstnären och en slav till Kreativiteten
det här är tankeprocessen
någonting måste förändras
fast ändå bli detsamma
budskapet ändras igen
igen och igen och igen
fast jag önskar inte att det hade skett tidigare
ödet ville att det skulle inträffa nu
den första av många
ja
det ska bli den första av många
men jag tänker inte överge det som jag håller kärast
budskapet förändras inte
det kommer vara detsamma
men utseendet behöver förändras
det behövs någonting som reflekterar processen av hur en tanke skapas
tidigare fanns det många frågor
så många frågor
här finns det ännu fler
men på ett annat sätt
varje år förändras det
det går inte att undvika
det är kravet på någonting nytt
även fast det kanske fortfarande är detsamma
dock så har det varit förändringarna som styrt kravet på någonting nytt
processen att förändras kan gå så fort
den tankeprocessen är samtidigt otroligt lång
här finns ingenting som är färdigt
här kommer aldrig någonting att bli färdigt
det här är en process av tankar
utan något mål eller någon inriktning i livet
jag förblir en skugga av den sanna Konstnären och en slav till Kreativiteten
det här är tankeprocessen
