du kan väl inte se det jag ser

oskuldsfullheten tvättas bort
här finns bara rena fläckar
tomma blickar
knutna händer
tysta svordomar
en önskan om att allt blir bra
länge leve lögnen
besvikelsen som smyger sig fram
men störst av allt är ändå skammen

vadfanärdetduhargjort

hur kan någon göra så fel
vad krävs nu för att det ska gå bra
varför finns ingen bra röst
en trygg röst
varför inte
bara elaka tankar
som påminner en själv
om alla de misstag man gjort
och kommer göra
varför är det såhär

varför är skammen så uppenbar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0