se dig själv
det är när förutsättningarna förändras
när allt du nånsin värderat
inte längre spelar någon roll
som att stå vid ett vägskäl
bara för vända tillbaka i skam
när nederlaget är som störst
och en nymfoman som hungrar efter törst
det enda som finns kvar av en gammal moral
är kaffefläckar på ditt favoritplagg
när du ser dig själv i spegeln
och observerar alla förändringar på dig själv
falskhet som skåror i ditt ansikte
ett hånleende skapat av begär
dina vassa käklinjer som är redo
för att borra in sig i axeln till nån du påstår älska
din panna så blek och kall
som aldrig ger någon fotfäste
ögonen dina så fyllda av lidande
men som ändå innehåller spår av likgiltighet
håret ditt som så lätt faller över ögonen
för att dölja dina avsikter och mål
det här är den du har blivit
nu har du en formad identitet
men blev den egentligen så bra som du trott
vad gick fel i identitetsskapandet
varför gick det inte så bra som vi sa
och frågan som ligger tung i luften
vad är det du egentligen vill uppnå
där du strövar fram med ansiktet högt i skyn
när en av dina talar om sina angelägenheter
så lägger du det döva örat till
men när det väl handlar om dig
då flödar orden och sorgerna
och i dig är hela världens lidande samlat
en dag kommer du falla
falla för din egen vikt
falla för den ondska du har fött
och det sista du sa
"alla känslor för dig har dött"
Kommentarer
Trackback
